Jag vill lite för mycket ibland.
Vill bygga hus, skaffa hund, skaffa examen.
Vill inspirera, fostra, lyssna, få att förstå.
Vill strukturera, aktivera, organisera, dokumentera, utvärdera.
Utveckla. Inveckla.
Ta till nya höjder.
Tas till nya djup.
Och så ibland ha tid att göra ingenting. Ha ro att vara i ingenting.
En gång för alla har jag konstaterat att jag inte kommer hinna, om jag så lever tills jag är hundratvå. Inte en chans. Men en bra dag gör det mig inget. Det får vara så. Sikta mot stjärnorna och nå grantopparna. Det är OK.
Skillnaden på en bra och en dålig dag är inte om jag får mycket eller lite gjort. Skillnaden är hur väl jag lyckas acceptera.
Dålig dag: Skuldkänslor och ältande. Jag borde, måste, skulle ha gjort...
Bra dag: Klappa mig själv på ryggen och säga att det räckte så. Det var långt ifrån allt, men det var bra nog.
Just idag tar jag paus från allt det där jag vill. Låter frukostkaffet kallna i koppen, medan jag lyssnar - utan att höra - på radions P1. Ekonyheternas förklaring av läget i en värld som jag just idag har tagit ledigt ifrån.
Det känns som en bra dag. Känns som att jag kommer klara att låta den passera som den vill, bli vad den blir, och ändå sova gott inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar