Så sitter jag här, i den bekanta sömnlöshet som varit min följeslagare under de sista veckorna av mina tre graviditeter.
Första gången satt jag och tittade ut över vintermörkret genom köksfönstret i vår etta på Slipgatan. Jag lade patiens och väntade på att grannarnas kökslampor skulle tändas. Intalade mig att när jag fick patiensen ("idioten") att gå ut, då skulle bebisen komma. Den gick aldrig ut. Men bebisen kom ändå, en natt i januari.
Igår när jag kom hem var den bebisen - nu en rolig, självständig, klok och kreativ 10-åring - redan hemma från skolan. Tillsammans med tre kompisar hade hon gjort saft och mackor och nu var de på väg ut med kameran för att fota till sitt modemagasin, vilket är veckans påhittiga fritidssyssla i hennes lilla gäng. Efter sig lämnade de ett köksbord marinerat i brödsmulor och sylt och jag tänkte att "jaha, nu har vi kommit till den tiden då barnens närvaro mest syns som ett spår av brödsmulor..." Jag minns min mammas uppgivna utbrott över dessa eviga smulor när jag var i nedre tonåren. Där kommer jag också hamna, utan tvekan. Men inte än.
Andra gången satt jag på balkongen i tvåan på Allévägen. Sensommar och utsikt över plantshopen bakom vårt hus. På balkongen snett nedanför satt Börje och kedjerökte. Framåt åttasnåret kunde jag höra pyset när han öppnade dagens första öl. Han var snäll, Börje. En snäll liten fru hade han också, en som kröp längs väggarna och skämdes för sin alkoholiserade man. Hon presenterade sig aldrig, så vi kallade henne för enkelhetens skull för Början.
Andra gången blev inte väntan lika lång. Morgnarna ljusare och ofta ackompanjerade av en pigg ett-och-ett-halvt-åring som snart skulle bli storasyster. Jag hade cravings på is, sambon fyllde kärleksfullt frysen med ugnsplåtar med vatten och stod varje morgon och kväll och hackade isflak åt mig att knapra på. Ett-och-ett-halvt-åringen ville såklart göra likadant som mamma, så ljudet av små risgrynständer som biter i is är för evigt inpräntat i mitt minne.
Så kom lillebror, en liten skrynklig farbror i randig sparkdräkt. Storasyster fick en docka i likadan sparkdräkt. När jag ammade lillebror ammade hon dockan. När lillebror fick ny blöja så fick dockan det också.
Lillebror som snart ska bli storebror har hunnit bli åtta år nu. Han är klok som en bok och går sin egen väg i alla lägen, på gott och ont, men oftast gott. Det är mest när hans väg krockar med min som det kan bli lite besvärande, men det är ju smällar man får ta om man uppfostrar sina ungar till självständigt tänkande antar jag...
Just nu har han två stora intressen i livet: Trash Packs (små gummifigurer som man tydligen ska samla på om man ska va nåt att räkna med) och min mage. Så fort han ser mig måste han fara fram och klappa och pussa på magen och kvittra "Du är graviiiiid, min mamma är graviiiiiid! Jag ska få ett syskon!" Han säger själv att han har mag-magneter i händerna, de liksom dras till min mage när jag är i närheten. Och sen när han pussat klart så ska man titta på hans Trash Packs och säga vilken man tycker är fulast, finast, mest detaljerad, ovanligast... Och för säkerhets skull kan man också behöva gissa vilken pappa tyckte var fulast, finast, mest detaljerad, ovanligast... Och som den goda och tålmodiga moder man är, så ställer man såklart upp på att titta och bedöma och diskutera Trash Packs... kanske var tionde gång i alla fall.
Och nu sitter jag här igen. Fem på morgonen. Alla sover utom jag och katten. Utanför radhusfönstret spricker sommaren ut, vilken dag som helst kommer syrenerna blomma.
Väntar och längtar och fantiserar över vem det blir som kommer till oss den här gången? Det enda jag vet alldeles säkert är att vilka fantasimålningar jag än gör, så kommer verkligheten att vara ännu bättre. Så mycket har jag förstått om att vara mamma.
onsdag 23 maj 2012
lördag 14 april 2012
Det kliar i mina fingrar!
Jag sitter på jobbet och blickar ut över en fängelsegård i april-snöstorm. Roligare kan man ju ha att titta på, så jag bestämmer mig för att istället surfa runt en stund på hantverkssidor på internet. Drömma mig bort till ett hobbyrum (som jag ska ha nån gång) med välsorterade hyllmeter av garn, tyg, pärlor, metallbitar, jox och allsköns plock. Färgglatt ska det va! Och jag ska ha oändligt med tid att förverkliga alla idéer som kryper i fingrarna på mig :-)
Tills dess får jag hålla till godo med mina här och var utspridda små hantverksprojekt. Och internet förståss, denna godispåse av inspiration och idéer!
Till exempel kan jag rekommendera ett besök hos:
http://annalisapersson.wordpress.com/ (fröken Textil)
eller:
http://www.karinholmberg.se/ (Brodösens blogg)
kanske också:
http://www.kravallslojd.se/s2/ (lite rörigt men mycket variationsrikt forum för slöjdare)
och:
http://www.365slojd.se/ (Förresten så måste jag komma ihåg att köpa reflexgarn som det stod om nånstans på denna sida. Hemvirkade reflexer på mig, barnen, sambon, katten, barnvagnen och alla jag känner nästa vinter - javisst!)
slutligen, för den som känner att hantverksintresse på vanlig Svensson-nivå inte riktigt räcker:
http://slojdporr.wordpress.com/ (Slöjd-intervjuer, föremålsanalys och annat högkvalificerat nörderi. Mums!)
Åh, jag har inte TID att sitta här och titta på aprilväder, jag har ett hantverksintresse att ta hand om ju!
Tills dess får jag hålla till godo med mina här och var utspridda små hantverksprojekt. Och internet förståss, denna godispåse av inspiration och idéer!
Till exempel kan jag rekommendera ett besök hos:
http://annalisapersson.wordpress.com/ (fröken Textil)
eller:
http://www.karinholmberg.se/ (Brodösens blogg)
kanske också:
http://www.kravallslojd.se/s2/ (lite rörigt men mycket variationsrikt forum för slöjdare)
och:
http://www.365slojd.se/ (Förresten så måste jag komma ihåg att köpa reflexgarn som det stod om nånstans på denna sida. Hemvirkade reflexer på mig, barnen, sambon, katten, barnvagnen och alla jag känner nästa vinter - javisst!)
slutligen, för den som känner att hantverksintresse på vanlig Svensson-nivå inte riktigt räcker:
http://slojdporr.wordpress.com/ (Slöjd-intervjuer, föremålsanalys och annat högkvalificerat nörderi. Mums!)
Åh, jag har inte TID att sitta här och titta på aprilväder, jag har ett hantverksintresse att ta hand om ju!
lördag 24 mars 2012
Respekten för min integritet tycks krympa i takt med att magen växer...
Hormonhäxans tio grundprinciper för dig som av någon anledning tycker att det där med mellanmänskligt samspel blir oöverstigligt komplicerat då du möter en gravid kvinna:
1. Om kvinnan tidigare i er bekantskap inte visat stort intresse av att diskutera sin vikt eller sitt byst/höft/midjemått med dig, så är sannolikt inte intresserad av det nu heller. Skippa därför kommentarer som "Hur mycket har du gått upp?" eller "Men är du inte ovanligt stor/liten?"
2. Tillmälen som inte är att betrakta som trevliga i vanliga fall blir inte mer trevliga i kontakt med en gravid kvinna. Tjockis, fetknopp, badboll, mumin, barbamamma, osv är inte komplimanger. Inte heller är en kommentar av typen "Ska du verkligen äta mer, det ser inte ut som du behöver det, he he" ett roligare inslag i fikarummet än vanligt.
3. Tilltal som i vanliga fall är att betrakta som komplimanger kan mycket väl tillämpas på en gravid kvinna om du känner att du behöver kommentera hennes utseende. Exempel på komplimanger är: fin, snygg, mysig, vacker. Om ditt behov av att kommentera hennes rondör blir oemotståndligt, så se åtminstone till att kombinera det med någon av nämnda komplimanger. Ex.: "Vilken vacker rund mage du har!"
4. Din fysiska relation till den gravida kvinnan har inte förändrats i och med hennes tillstånd. Brukade du inte klämma henne på magen innan – gör det inte nu. I synnerhet inte utan att först be om lov.
5. Din känslomässiga relation till den gravida kvinnan har inte förändrats i och med hennes tillstånd. Brukade hon inte diskutera sitt sexliv, sina hemorrojder eller status på sina slemhinnor med dig innan så är hon förmodligen lika främmande för dylika samtalsämnen nu.
6. Vänta på frågan innan du svarar, i synnerhet då det kommer till skräckhistorier. Det är möjligt att hon är intresserad av navelsträngar som lindats runt små bebishalsar eller detaljerna kring hur mycket du sprack under din egen förlossning, men utgå inte ifrån det…
7. Vänta på svaret innan du gissar. Exempel: "Jaha, då blir du borta från jobbet minst ett år nu då?" ersätts lämpligen med "Hur länge ska du vara föräldraledig?" (Bonustips: Öppna och intresserade frågor är en bra kommunikationsform överlag i kontakt med andra människor.)
8. "Vet ni vad det blir?" är en konstig fråga. Statistiskt sett blir det förmodligen en bebis. Ja, jag tänker fortsätta spela dum och låtsas att jag inte förstår att du egentligen efterfrågar könet. Om din följdfråga blir "Är ni inte nyfikna på vad det blir, då?" kommer jag svara "Jo, man funderar ju på om det är friskt och mår bra och så, det är klart." Drop it.
9. Den gravida kvinnan tappar inte alla sina intressen, kompetenser och intellektuella förmågor i och med graviditeten.
10. Alla gravida kvinnor tycker/känner/mår inte på samma sätt bara för att de är just gravida kvinnor. (Denna regel kan med fördel appliceras på alla människor oavsett etikett. Exempel: Alla män tycker/känner/mår inte på samma sätt. Alla afrikaner tycker/känner/mår inte på samma sätt. Alla 50-talister tycker/känner/mår… osv.)
Klart slut :-)
1. Om kvinnan tidigare i er bekantskap inte visat stort intresse av att diskutera sin vikt eller sitt byst/höft/midjemått med dig, så är sannolikt inte intresserad av det nu heller. Skippa därför kommentarer som "Hur mycket har du gått upp?" eller "Men är du inte ovanligt stor/liten?"
2. Tillmälen som inte är att betrakta som trevliga i vanliga fall blir inte mer trevliga i kontakt med en gravid kvinna. Tjockis, fetknopp, badboll, mumin, barbamamma, osv är inte komplimanger. Inte heller är en kommentar av typen "Ska du verkligen äta mer, det ser inte ut som du behöver det, he he" ett roligare inslag i fikarummet än vanligt.
3. Tilltal som i vanliga fall är att betrakta som komplimanger kan mycket väl tillämpas på en gravid kvinna om du känner att du behöver kommentera hennes utseende. Exempel på komplimanger är: fin, snygg, mysig, vacker. Om ditt behov av att kommentera hennes rondör blir oemotståndligt, så se åtminstone till att kombinera det med någon av nämnda komplimanger. Ex.: "Vilken vacker rund mage du har!"
4. Din fysiska relation till den gravida kvinnan har inte förändrats i och med hennes tillstånd. Brukade du inte klämma henne på magen innan – gör det inte nu. I synnerhet inte utan att först be om lov.
5. Din känslomässiga relation till den gravida kvinnan har inte förändrats i och med hennes tillstånd. Brukade hon inte diskutera sitt sexliv, sina hemorrojder eller status på sina slemhinnor med dig innan så är hon förmodligen lika främmande för dylika samtalsämnen nu.
6. Vänta på frågan innan du svarar, i synnerhet då det kommer till skräckhistorier. Det är möjligt att hon är intresserad av navelsträngar som lindats runt små bebishalsar eller detaljerna kring hur mycket du sprack under din egen förlossning, men utgå inte ifrån det…
7. Vänta på svaret innan du gissar. Exempel: "Jaha, då blir du borta från jobbet minst ett år nu då?" ersätts lämpligen med "Hur länge ska du vara föräldraledig?" (Bonustips: Öppna och intresserade frågor är en bra kommunikationsform överlag i kontakt med andra människor.)
8. "Vet ni vad det blir?" är en konstig fråga. Statistiskt sett blir det förmodligen en bebis. Ja, jag tänker fortsätta spela dum och låtsas att jag inte förstår att du egentligen efterfrågar könet. Om din följdfråga blir "Är ni inte nyfikna på vad det blir, då?" kommer jag svara "Jo, man funderar ju på om det är friskt och mår bra och så, det är klart." Drop it.
9. Den gravida kvinnan tappar inte alla sina intressen, kompetenser och intellektuella förmågor i och med graviditeten.
10. Alla gravida kvinnor tycker/känner/mår inte på samma sätt bara för att de är just gravida kvinnor. (Denna regel kan med fördel appliceras på alla människor oavsett etikett. Exempel: Alla män tycker/känner/mår inte på samma sätt. Alla afrikaner tycker/känner/mår inte på samma sätt. Alla 50-talister tycker/känner/mår… osv.)
Klart slut :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)